MOSES  *  EGYPTEN  *  SPAETH  

 


 
ARKIV 1c-0-se
Den historiska Moses - utmaning för vetenskaplig insikt
1:  Syftet med bokserien om upptäckterna
2:  En mera exakt datering av Moses
3:  Konkret egyptisk källdokumentation om Moses
 
Site•map
< Föregående | Nästa >
Ove von Spaeth
Historia och Vetenskap:
Återupptäckter, Insikt, Förnyelse

                                                        -   Översättare av denne side: Bodil M. Paulsson, (Malmö).

 
1  YTTERLIGARE FAKTA OM BOKSERIEN
- evt. praktisk at kunne læse teksten off-line
Ove von Spaeths böcker med ny historisk forskning

Nya insikter om den historiska Moses, Egyptens mysterier och faraos astronomer

Den nya utforskningsinsats genom det aktuella bokprojektet har resulterat i ett utlämnande av en mycket mer nyanserad bild av det förflutna: - Moses är då i ljuset som en konkret historisk personlighet och kan nu i större utsträckning identifieras på sin egyptiska bakgrund. Redan denna utgångspunkten leder fram till det naturliga svaret på många tidigare gåtor.
          Ove von Spaeth är internationellt känt för sitt inspirerande huvudsakliga arbete om den historiska Moses och det gamla ofta mysterium-fyllda Egypten - och likaledes för hans andra ny-orienterenda och starkt informativa texter om forntidens astronomi.
          Författaren  har genomfört omfattande forskning om egyptisk historia, arkeologi, religion, antropologi, antik stjärnakunskap, kultmysterier, och mytologi. Med stor skicklighet forskar han tvärvetenskapligt i djupet på det ovanliga och ofta epokgörande material.

          För att vidare ge och förstå de viktiga grundlagen för vår egen kultur är denna forskning starkt väsentlig som bidrag.  Zenith IC Project  är etablerad till förmedlingen och bevaringen av upptäckter och resultat uppnådda genom författerens insats.
          Den genomdokumenterade upptäcktsserien av böcker med Ove von Spaeths utforskning av Moses speciella egyptiska inflytande och karaktär - öppnar för en unik kunskapsskatt och visdomslära från grekerna, Rom och renäsansen och den ursprungliga källan i antikens Egypten.

          Mysteriet om Moses - omvärderas! Den historiske Moses öde och mysterium framdras för första gången i sitt fulla dramatiska förlöp. Nyorienterade upptäckter om Moses och hans rätta status och tidsålder. Kontroversiella fynd påverkar historien med talrika viktiga utlöpare upp till vår tid. - Ove von Spaeths verk visar Moses genom nya överraskande infallsvinklar, och tillika med insikt i det antike Egyptens mysteriekulter (också med politisk betydelse) och invigningsritualer samt i förbindelse med spåren av Egyptens sprituella prägling i arkitekturens och bildkonstens lagar och utformning.
          Författaren är dessutom erkänd för att upstilla en metod, som för första gången daterar Egyptens äldsta stjärnkort otroligt exakt och tillika har väsentliga bidrag till kronologien för Moses tid i Egypten.

Sidetop
Klik - køb bogen her - direkte  Klik - køb bogen her - direkte  Klik - køb bogen her - direkte  Klik - køb bogen her - direkte  Klik - køb bogen her - direkte
 
2  FAKTA  OM  BOKSERIEN  OM  DEN  HISTORISKA  MOSES
- evt. praktisk at kunne læse teksten off-line
En mera exakt datering av Moses
Af  OVE VON SPAETH

Genom tiden har många texter utfärdats om olika århundraden där Moses sägs ha levt - eller ens att han aldrig existerat alls.
          Detta har lett till att många människor kommer att anta att de flesta av dessa rykten stämmer, - det är därför det så ofta hävdas att Moses är en myt, vilket måste vara verligen fel om vi betraktar de många befintliga meddelande från antikens historia.


          När det gäller tiden för det gamla Egypten finns det ingen officiell, fast kronologi. Några egyptiska observationer av stjärnan Sirius är kända. Denna information har gett upphov till två dating hypoteser (så kallad "high-date" och "low-date"), men båda placerar de aktuella faraonerna lite för sent i förhållande till en tidigare Sirius-observation ("high-high" date) från farao Amenhotep I's år 9, vilket skulla äga rum i 1545 BC. Den tid-fastställning motsvarar perfekt ett brett spektrum av händelser.
          Men eftersom denna tidpunkt inte verkar att stödja de två hypoteser som under tiden hade blivit populära, har kunskap om förekomsten av 1545-tilldragelsen har ignorerats av den senaste Egyptologi forskning. Detta är trots att en auktoritet som den store engelske egyptologen, Alan H. Gardiner, informerar faktiskt om Sirius i 1545 f.Kr. i sin bok "Egyptian Grammar" (London, 1965, s. 205), en bok som föreskrivs för alla som studerar egyptologi .

          Redan den tyska forskaren Eduard Meyer, en av de mycket få egyptologer som också är historiker, var också en expert på egyptisk kronologi och kalenderberäkning. Han jämför i sin bok "Geschichte des Altertums" (Band 2, kapitel 3, Stuttgart/Berlin 1928), tiden för Tuthmosis III's raids med motsvarande handlingar inom andra av Mellanöstens kungar, av vilka vi har mer exakt datering information i samband med babyloniska-assyriska astronomiska journaler. Denna dokumenterande sammanträffande bestyrker fullständigt Gardiners tid-information som aldrig har varit motbevisat. Modern arkeologi och kemisk analys av historiska keramik ger stöd för Gardiners utgångspunkten.
          Eduard Meyers insats visar till fullo att när det gäller att finna stabil tid-fixering med precision här, är utmaningarna är av en sådan komplex karaktären att forskningen inom en enda disciplin inte kommer att kunna utföra den ensam. Till skillnad från de exakta vetenskaperna (t.ex. astronomi och kemi), har humaniora (t.ex. Egyptologi och litteratur) ofta visat en ovilja att ta itu med gedigen tvärvetenskaplig forskning som är relevant. Det tvärvetenskapliga tillvägagångssätt var ochså erfordrat för den djupgående forskningsprojekt som ligger till grund för bokserie om den historiska Moses.

Datum information finns nu tillgänglig
Nödvändig information om några viktiga historiska viktiga datum finns nu tillgänglig i bok-serie om Moses:  Det finns minst tre oberoende och astronomiskt verifierbara checkpoints gennom Moses-tiden - nämligen vid födseln av Moses, och ved den israelitiska uttåget från Egypten, och även ved deras invasion av Kanaan:

          1.   Enligt Rabbi Abrabanels information (publicerat i 1497) , som bygger på mycket gamla judiska traditioner om Moses födelse, ägde denna händelse rum tre år efter den stora planetariska konjunktion i den celestiala sektorn, som senare kallades Fiskarna. Omständigheterna på himlen kan objektivt verifieras baserat på modern astronomiska beräkningar - de visar just att denna stora händelse var den enda stora samverkan inom denna sektor under många hundra år och den största i ett årtusende - och att den ägde rum i februari 1537 BC. Detta indikerar att Moses födelse var i februari 1534 f.Kr. - jfr omfattande och genuina dokumentation i detalj i denna bok (Ove von Spaeth: "De Förträngda Anteckningarna"). Av störst intresse är att allt detta är i enlighet med de rabbinska skrifterna om Moses födelse i den judiska månaden adar (februari/mars efter omräkning till moderna kalender stil).

          2.   Enligt Josephus ägde den israelitiska utvandringen rum i "Moses" 80:e år ", dvs. när Moses var 79 år. I 1454 f.Kr. finns israeliternas uttåg ur Egypten placerat dessa 79 år efter födelsen av Moses. Datumet för denna första påsk kan astronomiskt beräknas: i Bibeln ("Andra Moseboken") bestämdes den första påsken från första fullmånen den 14:e dagen i den första vårmånaden, d.v.s. den första fullmånen efter vårdagjämningen; kulmen på denna fullmåne skedde även på samma dag som vårdagjämningen i 1454 f.Kr., den 21 mars (överfört till modern kalender stil).

          3.    Slaget vid Gibeon där "... solen stod still ..." ("Joshua", 10:12-13) i 1415 f.Kr. som var det israelitiska året av invasionen 39-40 år efter början av uttåget - menes ha ägt rum samtidigt med en viss himlafenomen. I "Den försvunna Efterträdare" (vol. 3 av Ove von Spaeths bokserie "Attentatet på Moses") om "... återupptäcka den dolda kriget Vilket leder till Exodus ...", detta är noga undersökt och avslöjar en sällsynt typ av total månförmörkelse, dvs "Kleomedes fenomenet", som visade sig den 25 juni, i solnedgången, 1415 f.Kr.
          De arkeologiska resultat som den mycket erfarna John Garstang uppnått genom 7 åren vid att gräva ut ruinerna av Jericho - och senare hans kollega John J. Bimsons vetenskapliga granskning av kemisk analys av keramik som finns på den plats - har bekräftat dateringen i alla avseenden.

          Historiker, arkeologer och teologer bör i framtiden ägna sig åt denna breda sammanhang som inte syns nämns hittills.
          Många forskare har dock tvekat ofta att genomföra tvärvetenskaplig forskning och dra nytta av att jämföra och testa resultat över gränserna mellan discipliner/ämnen - och önskar inte att ändra en hittills tro på en sen datering trots att detta är helt och hållet inkonsekvent och inte dokumenterat, - vilket också leder till tron att dessa bibliska händelser är bara myter.

          Dessutom visar Bibelns "Första Kungaboken" (06:01) att Israels uttåg ur Egypten skedde 480 år före den 4:e året av Salomos regering. Hans 4:e år är omväxlande daterat runt 975 f.Kr, vilket placerar exodus omkring 1455 f.Kr. Moses exil i Midjan varade i 40 år (enligt "Andra Moseboken" 2:23, och "Apostlarnas Gärningar" 7:3), medan den förtryckande faraon levde. I hela årtusendet i fråga var dom endast faraonerna som under så lång tid som 40 år eller mer: Thutmosis III (ca 1509-1455 f.Kr.) och Ramses II (ca 1290-1224 f.Kr.).
          Forskare som använder en sen tidpunkt för utvandringen identifierar Ramses II som faraon vid exodus ofta på grund av en speciell stad som nämns i "Andra Moseboken" (01:11) kallas Ramses - detta trots att all utgrävning visar att Ramses II vid hans nya namngivning av denna mycket äldre stad tog äran för sin ombyggnad av staden.
          Ramses II:s son och efterträdare, Farao Merneptah, låt uppresa en stele (ca 1220 f.Kr.), vars text bekräftar att Israel vid den tiden var redan en etablerad nation/folk inne i Kanaans land.

          När det gäller forskning om Moses, finns omfattande korrespondens redan med arkeologiska resultat, kemisk analys, astronomiska fenomen, samt information given av Josephus, Philo, den egyptisk-grekiske historikern Manetho, och senare av rabbi Abrabanel också, och dessutom gamla data i de rabbinska skrifter - som alla är övertygande bevis. Återigen, arkeologer och historiker borde verkligen ta ett intresse för denna omfattande och strängt logiska sammanhang som hittills inte setts någon annanstans.

Ove von Spaeth

Sidetop


Gardiner's A-1: se
 
 
3  NY FORSKNING - DEN HISTORISKA MOSES
- evt. praktisk at kunne læse teksten off-line
Konkret egyptisk källdokumentation om Moses

Rapport artikel av  OVE VON SPAETH


Konkret egyptisk källdokumentation om Moses


Många av forskningens avvisningar av bibelns äldsta delar, d.v.s. Moseböckerna, motiveras påståendena om, att det är en myt eller en senare 'fabricerad' produkt. Men detta kan påvisas som avgjort felaktigt - inte minst enligt framdragelsen av en omfattande och grundlig dokumentation med källor, som är konkreta och direkta.

          Det kan ofta observeras, att många forskare placerar Moses-eran tämligen sent i historien, även om där inte finns spår efter honom i dessa senare perioder. Flera vill igen fasthålla Moses som en myt, eftersom man inte menar, att där finns något spår av honom överhuvudtaget.
          Resultatet? Många forskare har antagit den hållningen - ofta framfört via talrika förtolkningar, att: a)   Abraham och Moses är ren fiktion,  b)  utvandringen från Egypten har aldrig hänt, och  c)  det mesta i bibeln är skönlitterära national-ideologiska berättelser i en sammansydd religionsbakgrund, allt är diktat av judiska präster ca 300 f.Kr.

          Men av olika orsaker överses det tämligen, att där finns konkret egyptisk källdokumentation om Moses. I närvarande bokserie "Attentaten på Moses" är där förutom dessa data framdraget hundravis av överlevererade källor, egyptiska, grekiska, arabiska, indiska etc. presenterat av arkeologer, historiker, egyptologer och otaliga fackfolk inom många discipliner.
          Och där de många odokumenterade påstående om det äldre bibliska materialet som värande a-historiskt ändå bygger på forskarens talrika 'förtolkningar', kan alla de följande genuina källdokumentationerna om Moses historiska existens här ges direkt - helt utan förtolkningar.


Från Egypten

Bland de bekräftande arkeologiska fynden analyserat utifrån deras historiska, antropologiska, fysiska, kemiska och geografiska betingelser skall det nämnas följande extraordinära fynd:

1.       Ett faktum är, att den farao, som nu är känd som Tuthmosis II, finns omtalad i antikens judiska skrifter, de rabbinska skrifterna, som "Moses styvfar" och "faraos dotters make". Detta också enligt den egyptisk-judiske författaren Artapanos i Alexandria, ca 150 f.Kr., citerat av antikens kyrkohistoriker Eusebius ("Evangelica Praeparatio", IX, 27, linje 433b-434b), som specifikt upplyser, att denna farao (Tuthmosis II) var det äldsta kända tillfälle med lidelsen elefantiasis.
          - Farao Tuthmosis II:s mumie blev först funnen i 1881, då visade hans hud fortfarande en utvecklad elefantiasis liknande utväxter, det våldsammaste tillfället på någon känd kungamumie! Alltså tyder dessa specifika data starkt på att inte vara uppdiktade, men hänvisar precist till den bestämda farao och hans tid, ca 1500 f.Kr. Detta utpekar t.o.m. en mera korrekt tid för Moses existens.
          - Dessutom är Artapanos omtalad av kyrkofadern, Clement av Alexandria, ca år 180, (Clement: "Stromata" I, 23, 154). Artapanus anger namnen på de faraoner, som var förbundna med Moses liv. Dessa är klart de regenter, som också finns i de olika resuméer av kungalistan återgiven av antikens egyptiske historiker Manetho, ca 280 f.Kr., och stammar från dennes tre band "Aegyptiaca". Dessa faraoner är från 18:e dynastien. Så när Artapanos nämner en regeringstid under Chaneferre, d.v.s. Khenephres, är detta påvisat som ett av namnen på farao Tuthmosis II också kallad Chebron, som är en (grekisk) referens till hans egyptiska förnamn, Aakheperenre (och därmed är det bestämt inte, vad några forskare föreslår: Sobekhotep IV Chaneferre, som regerade ca 1.700 f.Kr.).
          - Därtill kommer, att Clement av Alexandria i sin "Pamphilis" (Bok 9, kap. 27, 1-37) presenterar en detaljerad redogörelse om Moses, placerad i den välkända 18:e dynastiens era.

2.       Kung Ptolemaeus II lät från ca 280 f.Kr. insamla gamla tempelbibliotek och arkiv från hela Egypten till sitt nya stora bibliotek i Alexandria - reellt två legendariska samlingar, "Serapeion" vid sidan av Serapis templet och "Mouseion" (latin: Museum) i basen av den gigantiska fyren vid hamnen. De skulle inbegripa "all kunskap från den civiliserade världen", och där var magasinerat flera hundra tusen bokrullar och böcker; han stod bakom en intensiv insats för att översätta många av verken till det internationella språket, grekiska. Denne egyptiske kungs historiker, prästen Manetho, kunde här återgiva utifrån ett stort, särskilt egyptiskt material, att Moses och israeliternas utvandring skedde under den faraon Amenophis, vars egyptiska namn vi nu känner som Amenhotep II.
          - Denne farao var Tuthmosis II:s barnbarn. Igen, passar den nämnda tidsramen för Moses exakt. Också t.ex. skriftliga utsago från filosofen Chaeremon, förste bibliotekarie i Alexandria bibliotekets Serapis del, ca 45 e.Kr. dokumenterar, att där var en hel del flera än Manetho, som beskriver Moses.
          - Dock, hävdar några forskare, att "man knappast kan lita på Manetho". Men hur kan vi då lita på nutidens teologiska forskare och deras stadiga utsago om, att "Moses är påhittad av judiska präster i 300-talet f.Kr." i Israel och även i Babylon, när Manetho på nästan samma tid i Alexandria kan referera i precisa detaljer om Moses från betydligt äldre egyptiska anteckningar.


Från arkeologien:

Även om Moses och utvandringen från Egypten blir av flera skolor ständigt hävdade att vara en myt - är det i öppen konflikt med viktiga antika anteckningar:

3.       Av Tell el-Amana breven från faraonerna Amenhotep III och Akhenatons arkiv (funna i 1887) framgår det, att de den gången egyptiska dominerande stadsfurstar och guvernörer i Kanaan under en period på lite över 20 år förgäves bad Egypten om hjälp mot inträngande apiru-folk, hebréer. Antalet av år stämmer med bibelns text, där invasionen anges att vara 21 år och med den aktuella upplysningen om namn på de angripna städerna.

          Och när också det tillhörande troliga tidpunkten för den hebreisk-israelitska invasionen försöktes att avvisas, kan det nu påvisas, att det sker på en ett mycket bristfullt grundval:
4.       Således vid de arkeologiska utgrävningarna av den bibliska staden Jeriko, där stadsmurens kollaps (med tydliga tecken på jordskalv) har blivit avslöjat - allt är fullständigt som i den bibliska berättelsen, som också omtalar Rahabs hus uppe på muren och nerbränningen av staden, och plundringen innan av alla metallföremål (Joshuas Bok, 6, 19 och 6:24). I den aktuella stadens avlagringar har det hittats sigill med den samtida farao Amenhotep III:s ingraverade namn, vilket bestyrker dateringen till hundra procent. Och arkeologerna fann verkligen hus på muren och rester av tillrättalagda bål till stadens reguljära nerbränning, samt att precis bara denna stadens avlagringar utifrån alla de många av Jeriko städer, som är byggda ovan på varandra, var fråntagit all metall.

5.       I faraonernas omtalade brevakriv i Tell el-Amarna finns korrespondens med hettiterna, och vid utgrävningen av hettiternas huvudstad i nuvarande Turkiet i 1905 blev där funnit tillsvarande, samtida brevutväxling med Egypten. På bägge fyndplatserna är dateringen vetenskapligt fastslagen och stämmer inbördes överens - och det är exakt samma datering som efter Jerikos erövring ber om hjälp på grund av israeliternas attack räder och belägring av Jerusalem.
Utifrån dessa konkreta skriftliga data från tre geografiskt oberoende platser har forskningen i mera än 100 år kunnat veta, att israeliternas exodus avslutades vid Jerikos erövring inom en bestämd faraos regeringstid, konkret i 1415 f.Kr. Men varför fortsätter så många forskare helt utan grund med att hävda: att exodus får hänvisas till flera sekler senare? - och vidare hävdar de: att då Jeriko på denna senare tidpunkt var en tom ruinstad, var där följaktligen inte någon erövring, och hela exodus måste då vara en myt.

6.       Ytterligare har de teologiska forskarna ännu inte tagit konsekvensen av, att den israeliske arkeologen Gabriel Barkay i 1979 i en grav vid Jerusalem fann en exakt text från Fjärde Moseboken skriven på skriftrullar av silver - de finns nu på Israels national museum. Senare blev flera verser från Moseböckerna tydda. Rullarna är helt från 600-talet f.Kr. - d.v.s. länge innan judarnas babyloniska exil och bibelns påstådda senare tillblivelse.


Från antikens författare:

Medan där finns många generella inskriptioner i sten, är äldre anteckningar på papyrusrullar ett problem på grund av att detta skrivmaterials förgänglighet - endast få manuskript eller textdelar på papyrus från före ca 1300 f.Kr. är bevarade - men:

7.       Eftersom kung Ptolemaeus II för 2.300 år sedan beordrade att alla gamla böcker och dokument från bibliotek i templen över hela Egypten skulle bli insamlade till sitt nya stora bibliotek i Alexandria, är det också ett faktum, att där ca 280 f.Kr. fortfarande existerade originell egyptisk dokumentation om Moses - vilket mindre än trehundra år senare också stod till rådighet för den judiske filosofen i Alexandria, Philo (20 f.Kr.-50 e.Kr.), som här skriver en biografi om Moses.

8.       Den judiske-romerske historikern Josefus (ca 35-100 e.Kr.), hade nästan samtidigt för 2.000 år sedan ovärderliga källor om judarnas historia, också eftersom Jerusalems erövrare Titus Ceasar (Vespasian) gav Josefus skriftrullar, som var tagna i Jerusalems tempel vid dets destruktion 70 e.Kr. Josefus hade ingat problem med att erkänna autenticiteten av Manethos texter, men var mycket oenig med Manethos egyptiska syn på Moses som en destruktiv upprorsmakare - i Josefus ögon var Moses en stor hjälte.

9.       I bibeln blir Moses omtalad i vändningar som 'Son av Faraos Dotter'. Denna form, hans i verkligheten kungliga egyptiska titel, korresponderar med, att Manetho både kallade honom för Moses och Osarsyph - det sen-egyptiska User-sif - som betyder "Osiris barn", d.v.s. Horus, som alltid blev identifierad med Egyptens kronprins.

          De ptolemaiska kungar tillät judarna att slå sig ner i Egypten - och genom ca 300 år i den egyptiska staden Leontopolis hade deras eget tempel av Jerusalem modell, och egen överstepräst. I Alexandria bodde judarna särskilt i en fjärdedel av staden, delta kvarteret (d.v.s. 'nummer 4'); - tillsammans med en stor grupp av nya invånare (och många samaritiska emigranter), som tillika kunde stå bakom kung Ptolemaeus II:s sponsring av en översättelse av den hebreiska bibeln till det grekiska internationella språket - Septuaginta-bibeln.
10.     Igen, det var omkring 280 f.Kr., att denna översättelse av bibeln blev utförd i Alexandria, och i denna metropols berömda bibliotek kunde Manetho händelsevis även ha arbetat närmast bredvid några av de 72 översättande judiska rabbinerna och lärde. Så hur kan någon överhuvudtaget påstå, att bibeln är en mycket sen produkt - och hur kan den konkret existerande grekiska bibeln (Septuaginta) så ha blivit översatt från hebreiska bibeln, när denna enligt teoretikernas påstående knappast redan existerade på den tiden?


Från andra källor, också romarna, från kyrkofäder - och från Indien:

Det får nu tas i betraktning, att där fortfarande finns överraskande många konkreta tillkännagivelser från antiken angående Moses existens, kungliga status och närvaro i Egypten. 
          Kännedomen till Moses som tronarvingen, som skulle ha varit farao, samt till hans sedan så dramatiska öde har varit vitt utbrett inte bara hos antikens författare, men samtidigt helt ut till Indien, var bl.a. en väsentlig omtalning av Moses förhållande i Egypten finns överlevererat.

11.     Det framgår av gamla buddhistiska krönikor, att: "Moses var en egyptiskt prins, som blev kastad in i en maktkamp mot sin bror, som själv ville vara farao - varför hela begivenheten med Moses som leder judarna (israeliterna) vid dessas uppbrott från Egypten endast uppstod på grund av, att Moses förlorade striden om att bli farao".
          - En version av just denna berättelse - till vilken manuskripten dessutom innehåller en viktig senare berättelse om okända episoder från Jesus långa resor - blev funnen i arkivet i ett buddhistiskt kloster i Kashmir av en rysk upptäcktsresande, Nicolas Notowitch, som fick texten översatt och därefter utgav den på franska och engelska: "La vie inconnue de Jésus Christ" (Oldenburg och New York 1894); den blev återfunnen i klostret av den ryska målaren och reseskildraren, Roerich, i 1925.

12.     En grekisk historiker i Alexandria, Hekataios av Abdera, berättade cirka 320 f.Kr. - och till köpet 40 år före det stora biblioteket existerade - en liknande berättelse: att den egyptiske kungen hade utmanövrerat sin bror, som var den rätte till tronen, men som därefter måste fly tillika med skaror av tillhängare, häribland många högtstående. Efter att några av dessa grupper hade utskeppats sig från Pelusium (nuvarande Port Said), nådde de Fenicien samt Kreta och Aten-området. Moses öde var konkret känt i Egyptens historia - således långt innan någon judisk bosättning i denna nya utländska stad, Alexandria

13.     Den romerske historikern Diodorus Siculus (ca 90-30 f.Kr.) återger också en sådan berättelse - och tillfogar om de prominenta personerna i Egypten, som flydde till sjöss, att de "alla kom från Theben och tillhörde en grupp, som flydde från Egypten samtidigt med Moses".

14.     Att Moses kungliga egyptiska härstamning var huvudorsaken till, att han måste gå exil, tycks överensstämmande att ligga bakom, när kyrkohistorikern Eusebius av Caesarea cirka 290 e.Kr. i sitt verk "Evangelica Praeparatio" (9:27) omtalar, att det var "... en stor intrig vid hovet ..." med "... försök på att dräpa Moses ..." och falska anklagelser, som förde till hans flykt.


Ytterligare fakta:

Det är ett oundvikligt faktum, att ingen av de lärde männen i antiken, inte ens dem, som var motståndare av bibeln eller judarna, har någonsin förnekat Moses existens. Förnekelsen vill bland nutidens forskare anses för arrogans.
          Många av de akademiska skolor och studerande har efterhand uppfattat påstående ang. "Moses är en myt", som att vara svarande till den absoluta sannheten - och trots att några av påståendenas elementer isolerat betraktat kanske inte är orimligt uppställt, är hela påståendet fortfarande inte annat än rent hypotetiskt och har aldrig någonsin blivit konkret bevisat!
          Att Moses, den viktigaste och mest framträdande personligheten i det Gamla Testamentet och därtill ett av de äldsta och mest avgörande draget i förbindelsen med judarnas självförståelse, skulle vara en alldeles fiktiv figur, måste i så fall förvandla ursprunget av själva den mosaiska religionen och hela den judiska forntida traditionen till ett förbluffande mysterium.

15.       När många forskare hävdar, att där inte finns någon egyptisk källa om Moses och den israeliska utvandringen, är vi tvungna till att fråga, varför t.ex. den egyptisk-grekiske historikern Manethos upplysningar från egyptiska arkivs överensstämmelser - och tillika de rabbinska skrifternas precisa match - med de arkeologiska resultaten ändå är blivna helt ignorerade? På grund av stora utsträckning av upptäckter och information i historieforskningen, är de tider för länge sedan förbi, då man automatiskt upprepade klichéaktigt, att Manetho var en mera obestämd källa.

16.       Det överses, att de aktuella forskarnas påstående också motverkas av bibelns egna upplysningar, exempelvis av Judas kung Ezekias lät bl.a. de bibliska Moses relaterade texterna kopiera och redigera ("Ordspråken", 25:1). Ezekias/Hezekias är inte någon "påhittad figur", men känns konkret från sin inskription i den tunnel som han lät bygga under Jerusalem i 700-talet f.Kr., och från den babyloniske kung Sennacheribs inskription (på "Sennacheribs prisme"), och dessutom passar den dateringen exakt med en astronomisk upplysning i det aktuella bibliska avsnittet om honom. Under alla omständigheter visar det, även i själva i bibeln, att texterna om Moses därför redan före 700 f.Kr. hade en etablerad existens med tradition bakom sig.

17.       I de bibliska textdelarna, som betecknas som Moses lag, ses senare tillskott från andra närorientaliska traditioner med brutala primitiva straffmetoder samt några överdimensionerade djuroffringar. Också detta har varit tagit som bevis på, att Moses och hans egenhändiga grundtext inte har existerat. Men bibelns senare profeter, t.ex. "Jeremias" (23:36) ca 600 f.Kr. och därefter "Hoseas" (6:6) påpekar och beklagar just sådana förvrängningar af den ursprungliga texten. Senare igen omtalar bibeln öppet, att prästen Ezra (ca 400-talet f.Kr.) redigerade i de bibliska texterna - som således just existerade konkret tidigare.

18.       En grekisk-judisk historiker, Eupolemos - som ca 160 f.Kr. var ambassadör i Rom för sin mackabeiske regering i Israel - kallade i sitt verk, "Om Judas Kungar", Moses för "... den förste vise mannen ...". Verket finns citerat av flera av antikens författare. Om Moses verkligen hade varit en myt, påhittad och beskriven av präster endast få generationer före Eupolemos egen tid, ville denne lärde man från en prästfamilj ha känt till det och kunde inte ha skrivit om Moses i sin historiska berättelse.

19.       Enligt bibeln växte Moses upp "som son" till Faraos Dotter, hebreisk bath par'o. Ett erkänt faktum i egyptologien är, att betecknelsen 'Faraos Dotter' (egyptisk: sat nisut) var en titel, som endast kunde ges till kronprinsessor och drottningar. De rabbinska skrifterna "Talmud" ("Meguilla" 13a) och "Midrash" kallar oftast Faraos Dotter för Bithja, 'guds dotter', en titel endast för egyptiska kronprinsessor och drottningar, och som de obligatoriskt hade.

20.      Syd om Östjordans land, på gränsen till Arabien, finns i bergöknen framför den gömda staden Petra (Kadesh Barnea, där Moses och israeliterna tycks ha haft skyddat uppehåll under lång tid) en flod, som från antika tider har namnet Wadi Musa, 'Moses flod'. I den nordliga delen av Östjordanien, finns det berömda berget, där Moses enligt bibeln dog, och på grund av det blev uppkallat efter honom, Nebo berget, d.v.s. 'profet' berget. Alla referenser bakåt i historien har endast detta namn, och begreppet profet var inte känt före Moses, som blev förebild. Forskare, som vill göra Moses till en myt från 300-talet f.Kr., kan inte förklara varför judarnas grannar i öst, som ofta var deras fiender, skulle ha hittat på de två platsbetecknelserna 1.000 år tidigare och gett dem namn efter den störste hjälten i en såkallad myt hos judarna.


Mycket mer material existerar

Där existerar mycket mer bevismaterial än alla dessa exempel - en överväldigande bekräftelse för Moses historiska existens just både från konkreta egyptiska såväl som judiska källor. När forskningen har problem med detaljer i sagan om Moses, är lösningen därför inte bara att eklärera honom för en myt.
          Tidigare, t.ex. i Nordeuropa ofta fram till ca 1985, var många egyptologer också utbildade i grekiska och lika bra i gamla semitiska språk (samt kunde språkmässigt t.o.m. dra nytta av både engelska, franska och tyska egyptologiska verk), men i dag är ett sådant grundlag tyvärr mycket sällsynt, även en viktig del av våra upplysningar om forntidens Egypten är bevarade på grekiska.
Likaledes hos antropologer, i nyare tid är deras kunskaper ofta mera specialiserad på bekostning av deras tidigare kraft ang. att kunna kombinera många förhållanden och ämnen från olika discipliner.
          Vår spännande historia är inte minst också ett otroligt viktigt forskningsfält, och de tiderna bör nu vara förbi, då vissa forskningsgrenar många gånger avskärmar sig från upplysningar, som kunde ha ändrat och förbättrat deras tidigare bild. Historien är till mer nytta och relevans, ju mera där istället för nämnda motstånd skapas åtgång till informativ data - även också från de många andra tillknutna fälten.
 

Sidetop

Ptahotep
 


Översättare:  Bodil M. Paulsson, (Malmö). -


Dansk bokförläggare:  (tidigare: C.A. Reitzel Förläggare och Bokhandler, AB, Köbenhamn)
- men efter 2008:  online lager  Lemuel-Books, http://www.lemuelbooks.com/
- eller:  online netboghandel  Bog & Mystik, Köbenhamn, kontakt@bog-mystik.dk ,
                                                                                                 &  http://www.bog-mystik.dk/

- evt. praktisk at kunne læse teksten off-line

 

>>> Fortsätt

1.   Attentaten på Moses - synopsis, och information

2.   Attentaten på Moses - kapitel 1, - och credentials

3.   Den historiska Moses - utmaning för vetenskaplig insikt

4.
   Snabb översikt av Moses-seriens 5 band

5.   Debatt om bokserien om den historiska Moses


6.   Site map  -  engelska

7.
  
Sitemap  -  danska

Sidetop

Numexam   Numexam   Numexam
 
Lokalisering ?       Du är här:   Vetenskapen och den historiske Moses
To send annotations about this page:
To inform a friend about this page:
Warning: links may not work on translated pages Warning: links may not work on translated pages
CHAPTER 2
 
REVIEWS
- evt. praktisk at kunne læse teksten off-line
 
Page top
A special treasure of knowledge and wisdom of Greece, Rome, and the Renaissance had originated in Ancient Egypt - and was here known to connect also with the historical Moses' dramatic fate and mystery.
          Ove von Spaeth has written an intriguing, new-orientating work presenting this still influential background of our civilization. His interdisciplinary research on history, archaeology, and anthropology goes deeply into Egyptian tradition, history of religion, initiation cults, star-knowledge, and mythology - relating to biblical studies, the Rabbinical Writings, and the authors of Antiquity. Each volume offers unique insights not presented before.
          Special information is presented by clicking on the individual cover illustrations:

(ed.note: reading the orientation is highly recommended. The books are being translated into English)
News about the book-series: www.moses-egypt.net - & - Interest Group for The Ove von Spaeth Papers




 
 
Sidetop



 
 

INTEREST GROUP FOR THE OVE VON SPAETH PAPERS

You are invited to freely join:
Interest Group for The Ove von Spaeth Papers

*